There'll be rainbows in your tears

Ångest. Ordet är så tungt att det känns som att det drunknar i magen. Det tynger ner en som en stor sten som är omöjlig att lägga ifrån sig. Ordet ångest har även en tendens att aldrig komma ensam. Den kommer nästan alltid tillsammans med sin kompis - avundsjukan.

Jag har känt väldigt mycket ångest och avundsjuka den här sommaren . Ångest över att bli arbetslös och avundsjuka över att det verkar gå helt fantastiskt bra och smärtfritt för alla andra. Facebook svämmar över av bekräftelsebehövande statusuppdateringar som får mig att må så himla dåligt. Jag skrollar ner med musen och saltar på det sår som redan är öppet. Jämför mig med personer som jag aldrig någonsin har brytt mig om förut och känner mig värdelös. All energi som hade kunnat användas till, ja säker 1000 bättre saker lägger jag nu på att trycka ner mig själv. Jag är oerhört trött på den här onda cirkeln som är så svår att ta sig ur. Varför är det så att man alltid ska känna sig sämre än någon annan? Och hur kommer det sig att man alltid ser en annan persons prestationer som konkurrens istället för inspiration?

All denna ångest och avundsjuka har den här sommaren yttrat sig i väldigt dåligt självförtroende och att fokus lagts på helt fel saker. Jag har uppmärksammat och lyft fram det jag är dålig på och hymlat bort komplimanger . Jag har nervärderat mig själv i nästan alla sociala sammanhang och skämts för det jag uppskattar och står för. Stängt in mig själv i lägenheten, tittat på Game of Thrones och önskat att jag var någon annan. Inte särskilt hälsosamt.

 Nu orkar jag inte mer. Jag orkar inte ha ångest över hur jag ska få råd till ett körkort, vad jag vill arbeta med, satsa på, äta i morgon eller att jag borde börja träna . Jag orkar inte avundas facebook-vänners jobb, praktikplatser eller resor. Jag vill vakna i morgon och känna harmoni med min kropp och själ. Fokusera på det jag är bra på och se tillbaka på det jag faktiskt lyckats åstadkomma och uppleva. Använda mina positiva egenskaper för att sedan uppnå min fulla potential.  Så om din statusuppdatering i morgon är; ”Då var praktikplats kirrad” eller ”Flygbiljett till LA bokad” kommer du inte få ett ”Gilla” av mig. Jag kommer inte ens att läsa den. Det är inte så att jag är missunnsam, det är bara det att jag vill kliva ur den här onda cirkeln nu. För gott.