Med vårluften ska jag bli en lycklig människa. Ett ägg ska kläckas och en fjunig liten kyckling ska en dag få vingar och flyga. Jag vet mycket väl att hönor inte kan flyga, men jag ska inte bli någon höna. Jag ska bli en rovfågel. En stor örn med breda vingar och gula, lysande ögon. Jag ska jaga er, cirkulera över er. Välja mitt byte noggrant och sedan tar er en för en.
Min bröstkorg häver sig ut och in. Måste få in ny vårluft. Jag tar ett djupt andetag, håller andan, blundar. Låter vårluften virvla runt i mina lungor. Jag tar ett till andetag, och ett till, och ett till. Håller andan. Öppnar ögonen. Det händer inte ett piss. Inga vingar eller fjädrar på min kropp. Jag är fast på marken med en ful vinterjacka som mamma köpt mig och ett par trasiga converseskor. Skit också.
Åh, underbara och fruktansvärda tonår. Hittade detta på en sida i en av mina dagböcker från högstadiet här om dagen. Är glad att jag har sparat alla för det är lite fint ändå.
ÄLSKAR dina gamla dagboksmeningar! Så fina!
ReplyDelete