Kalle Anka

Jag satt en eftermiddag och läste i en kvarliggande Kalle Ankatidning på eftermiddagsrasten på jobbet. När jag läste dialogerna så insåg jag att Kalle Anka inte alls är gjort för barn! Nej, det är gjort för folk över 75. I alla fall att döma av översättaren och hans val av ord. Jag vet inte riktigt hur han tänkte här. Jag ska nu illustrera detta med en bit ur en dialog, men först en kort resumé av handlingen:
Knatte, Fnatte och Tjatte har fått sin "Gröngölingsbok". Den kan liknas vid ett uppslagsverk och knattarna tror på fullaste allvar att allt som står i denna bok stämmer. Det tror inte Kalle. För att bevisa för knattarna att boken inte är helt felfri så tar han med sig dem till biblioteket och söker fakta i andra uppslagsböcker och jämnför fakta som står i gröngölingsboken. Här kommer dialogen:
Knatte: "Grönglingsboken meddelar att höjden på berget i Ankeborg är 457 och en ½ meter".
Kalle: "Hurra! Där fick jag er! Enligt den här uppslagsboken är höjden exakt 475 meter!"
Fnatte: "Men då har ju uppslagsboken fel! Begriper du inte det, stackars varelse."
Kalle: "Vi får väl se.
De sätter sig ner vid en dator och går in på internet.
Kalle: "Kolla hä då! 457 meter, varken mer eller mindre, det står på nätet".
Tjatte: "Bjärs! Internet är en pesthärd av ovederhäftig information! Vi är fullständigt övertygade om att gröngölingsboken har rätt! Låt oss bevisa det! Stadens överlantmätare har de korrekta siffrorna! Bered dig på att be om ursäkt".
Översättare: Stefan Diös.
Jag förstår ingenting. Varför använda sig av ord och uttryck som:
stackars varelse
pesthärd
ovederhäftig
överlantmätare
bjärs
när man skriver en översättning till barn mellan 7 till 10 år? Ovederhäftig? Har aldrig ens hört talas om det ordet. Eller bjärs, vad uttrycker det?
Har ingen aning.

 

Skrivet av www.metrobloggen.se/sappa 4 juli 2009